Snacka om att det gick undan i lördags! 20 minuter över 11 så sa guben min att ”vi åker och tittar på en tvättmaskin”. Visst, vi gjorde oss iordning för att kunna visa oss offentligt (man har ju inte alltid dom snyggaste kläderna på sig när man går hemma där ute i skogen!), packade in oss i bilen och for iväg. Det var bara Tobias och Jimi som var med av barnen. Dom andra stannade hemma och det visade sig var tur, för när vi var på väg hem knappt en timma senare så var bilen lastad med en tvättmaskin. Hade vi varit fler barn i bilen så hade den inte fått plats…

Det blev en Whirlpool-värsting, en Bauknecht (var inte bekant med märket innan, men Whirlpool känner man ju till). Den rymmer hela 7,5 kilo tvätt så nu skall man väl kunna hålla tvätthögarna på en rimlig nivå! Det är ju så fåningt att man inte tänkte på att skaffa en större tvättmaskin redan från början när vi byggde huset. Så nu står vi där med en 5-kilos maskin som vi försöker bli av med. Det är så synd att slänga något fullt fungerande och den är ju bara 3 år gammal…

När vi ändå var i en el-affär (Rabatthuset) så passade jag på att köpa en ny vattenkokare. Det blev en gôrfräck med inbyggd belysning vid nivåmätaren. Eftersom jag frågade om hon kunde putsa priset på den så fick jag den för 300:- (eg. 395:-), så jag gick nöjd därifrån! Tvättmaskinen kostade ju 5.980:- så vi var ju en ”bra kund”, tycker jag. Snabb affär var det ju också, klart att det skall premieras.

Barnens gradering gick bra! Tobias fick ett nytt bälte som var hela 60 cm längre än det gamla, så han var extra nöjd. (Han har ju gnytt lite över att det gamla bältet var så kort.) Jimi och Johan fick göra katan tillsammans och Tobias sa att det såg så roligt ut för vid ett par ”övningar” så gjorde dom spegelvänt (en gjorde rätt medan den andra tog fel på höger/vänster), men dom blev godkända ändå, det är ju inte så blodigt allvar ännu.

på allvar! Tomi fick feber igår kväll. Han hade ont i halsen redan på morgonen (men ingen feber) så han pallrade sig iväg till skolan. Eller rättare sagt Bergums Lantgård, där dom tillbringade hela dagen igår. Dom gjorde bl.a. halmfigurer så här lagom till jul. Han kom hem med två stycken ganska stora saker, så det blir nog att hänga i ett fönster. Lite för stora för granen…

Jimi och Johan hostar och snörvlar, dock ingen feber (ännu). Jag har sagt att efter graderingen så får dom bli hur sjuka dom vill , det skulle vara så tråkigt för dom om dom missade den.

Tobias var hemma igår för magont. Jag vet inte riktigt vad som orsakar problemet egentligen…. Jag har ju själv problem med magen ibland, men det har jag ju fått först i 20-årsåldern, inte när jag var 10! (Inte vad jag kan komma ihåg iaf.) Idag så kom han iväg till skolan, det var bättre med magen, däremot så var han rejält snuvig. Han skall iväg på bio med klassen idag, ”Rosa” någonting heter filmen. Dom har matsäck med sig så det var att steka plättar igår också. (Jag stekte plättar till Tomi i förrgår.)

Guben min jobbar kväll idag, så det blir att hämta barnen på skolan. Och så skall jag STÄDA när jag kommer hem! Det ser bedrövligt ut. Har varit så trött/haft huvudvärk under veckan att jag bara har orkat med det absolut nödvändigaste, så nu är det bara allt det andra (veckans posthög, kaoset i hallen och smulorna under köksbordet).

Ja, ibland känns det verkligen som om mannen har all makt och kvinnan är bara ”support”.

Jimi & Johan har ju varit lite kinkiga på mornarna den sista tiden. Jag har pratat med dem om morgonrutinerna, det hjälper inte att gnälla över att man ”hatar” skolan osv. Igår kväll så beklagade jag mig för min man och han pratade i sin tur med J’n'J. Och nu imorse så var det inte ett pip om hur tråkigt allt är! Johan fullkomligt studsade upp ur sängen med ett leende på läpparna! Inget gnäll om att inte borsta tänderna, inget gnäll om någonting!

Är det verkligen så att mammor är tjatiga och inget att bry sig om? Jag försöker vara schysst och har inga problem med att kompromissa om det skulle behövas. Killarna är ju så pass stora nu att man kan diskutera med dem. (Vissa saker är givetvis inte förhandlingsbara!) Ändå så tar det mera skruv när maken ”lägger sig i” och pratar med barnen!

Är det olika om man har tjejer eller killar? (JH, du som har två tjejer, vad tror du?) Eller är det så att jag är inte tillräckligt bestämd? Måste jag bli ”sträng”?

Alla mina 4 killar är ju så olika till sättet. I princip aldrig några problem med dom äldre, Tomi och Tobias, medan det känns som om det alltid är problem med Jimi och Johan. Man försöker behandla dom på lika sätt, men det funkar ju inte….

Jag önskar ibland att det fanns användarmanualer till barnen!

Johan har huvudvärk. Han fick en halv Panodil av syster så förhoppningsvis lossnar det.

Hon undrade vad det kunde bero på, för han hade sagt att han hade haft ont i huvudet ”jättelänge” och ofta. Jag sa att han har ju varit småkrasslig (hosta, snuva och 38 grader igår) den senaste veckan. Och några dagar kan ju vara ”jättelänge” när man är 7 år….

Och sen har dom haft svårt att somna om kvällarna, springer uppe stup i kvarten när dom egentligen skall sova. Och är man lite krasslig och trött så är det ju klart att det gärna resulterar i huvudvärk. Det är inte lätt…

 Den senaste tiden så har båda småpojkarna (men speciellt Johan) sagt att dom ”hatar skolan” och ”vill inte gå till skolan”. Vad gör man åt det? Det är jättetråkigt att höra. Dom har ju så många år kvar. Pratar man med dom och undrar varför dom säger så får man inget konkret svar. Grannen säger att ”det är inne att säga så”. Hennes dotter (8 år) säger också så ibland. Barnen påverkar ju varandra så himla mycket, man bara skall ”hata” bambamaten, matten och skolan. Jag hoppas det blir bättre snart, efter jullovet om inte förr…

*suck* Jag längtar tills barnen blir stora….

I morse gjorde jag en fuling. Men den gick tydligen hem!

Upprinnelsen till det hela var nämligen att igår fick jag åka från jobbet mitt på dagen för att hämta Jimi & Johan från skolan. Deras fröken ringde och sa att ”dom mår så himla dåligt”. Ja, pojkarna sa att dom mådde dåligt. Fröken gick väl inte riktigt på det (hon heller).

Väl hemma så låg dom iaf lågt i 1 timme, sedan var det full rulle! Inte så värst sjuka, med andra ord.

Därför så skickade jag iväg dem till skolan idag. Min man var beredd att vara hemma om det skulle ha behövts, han var uppe och kände om någon hade feber innan han lämnade huset. Men han kände inte att dom var speciellt varma, så det var ju lugnt.

Efter att jag hade väckt dom så började ju knorrandet. Jag tror verkligen att Jimi har ont i halsen, för det ser inte så bra ut; halva öppningen i svalget är helt igensvullet. Men han har ingen feber. Och Johan han gnällde över att han inte kände sig bra. Jag kände på honom i pannan och, jo, lite varm var han…tog fram termometern och den visade 38,0. Det är ju inte riktigt feber, bara nästan… så han fick en halv Panodil och fick ta sig till skolan….

Detta var ”fulingen”. (Hoppas ingen från skolan läser detta!) Det lustiga är att dom har inte ringt från skolan, så antagligen så har dom inte varit såååå dåliga ändå. Eller så visste dom att det skulle vara pappa som kom och hämtade dom om dom ringde, och det är ju inte lika roligt som när mamma är hemma… (undrar var det beror på?).

Det är en högst olämplig vecka att bli sjuk på för pojkarna. Dom har nämligen gradering på karaten på lördag. Skulle ju vara riktigt olyckligt om dom missade det, så som dom ser fram emot att få gradera. (Andra gången för Jimi & Johan och 3: e för Tobias.)

Ja, till julafton alltså. Visst låter det hemskt!

Min äldste son Tomi har full koll och var vänlig nog att upplysa mig om detta igår. ”Vi struntar i julklappar i år, va?” försökte jag. ”Nä, varför det?” svarade han. ”Jag kommer inte hinna köpa några julklappar!” tyckte jag. Men det är väl sådan man får ta sig tid till, om det så är på självaste julafton. Jag brukar ha klarat av de mesta i god tid innan, men i år känns det som om man ligger lite efter i tidsschemat….

Svägerskan var hemma hos oss i helgen och bjöd in sig och sin familj till oss på julafton. Min man och jag tyckte det var helt OK, så det var inget negativt med det. Deras barn har blivit så stora nu, så hon kände varför skall dom sitta hemma och vänta hela dagen innan julklappsöppningen. Och två av barnen är ”nästan-vegeterianer” så dom äter ju inte julskinka och annat gott. Deras snart 13-åring (blir 13 nästa vecka) äter bara IKEAs köttbullar, ”för det är inte så mycket kött i dem”. *fniss* Barn ÄR roliga!

Svärmor som också har varit på besök, var i stan hela helgen, bor annars i Haparanda, ville ut och köpa julklappar på lördagen. Men jag lyckades avstyra detta! Dels så skulle Jimi & Johan på kalas kl.12, och kl. 15 börjar pojkarnas karate-träning. Dels så hade dom inte skrivit några önskelistor så jag hade inte en susning om vad dom egentligen ville ha.

Så igår kväll skrevs det önskelistor och bläddrades fram och tillbaka i Toys’r'us’ leksakskatalog! Leksakerna (=önskningarna) blir bara dyrare och dyrare för varje år och det blir svårare och svårare att veta vad man skall köpa till dom. Köper man bara 1 julklapp som är relativt dyr så blir det ju inte så många julklappar och då blir dom besvikna för det (hemskt men sant!) och köper man fler lite billigare leksaker så blir dom besvikna för att dom inte fått det dom verkligen ville ha. Så det gäller att hitta balansen. Svärmor beslutade iaf att hon ger dom pengar (och hon är generös!) så får dom välja själva vad dom vill köpa.

Ja, kanske inte som en lärka – men jag känner mig i god form idag! (Det är ju fredag!)

Kan rapportera att det var en lyckad tur till Allum häromdagen. Jag fick inhandlat 3 stycken tröjor (tunikamodell),(Bild lånad från Lindex hemsida!)

1 styck  i svart, 1 styck mörkröd och en plommon-färgad. Och billigt var det också!

Tomi och Tobias hittade vad dom var ute efter (PC/PS-spel) och Jimi och Johan fick köpt en present till kalaset på lördag. Guben min fick köpt sig en ny jacka, så han var också nöjd.

Innan vi lämnade Allum så köpte vi hamburgare på Max. Priset var som för en lyxig restaurangmiddag: 250:-. Känns mycket när man lägger ut allt sådär på en gång, men per person så blir det ju faktiskt inte så dyrt (41:67).

Nu skall vi ha en riktigt ”fralle-frukost” här på jobbet. En har inhandlat färskt bröd och ost å marmelad. Trevligt inslag. Händer dessvärre bara någon gång per år.

Klarade av att komma ihåg Tobias utvecklingssamtal igår! Fick en liten påminnelse av fröken att ”det blev ju inget möte i våras”. Men mer meningslöst möte får man leta efter. Inte konstigt att man förtränger dem.

Allt var precis som vanligt; Tobias är duktigt, snäll och en god kamrat. Det är ungerfär vad fröken talar om. Varje gång! Och som vanligt så har han problem med att komma ihåg att ha böcker/läxor på rätt ställe (i skolan/hemma) och svårt att komma ihåg att lämna lappar som fröken ber barnen ta med hem och ev. lämna åter. Men nu är det avklarat och nu är det väl ett halvt år till nästa utvecklingssamtal!

När jag ändå var på skolan så passade jag på att ta med mig Tobias, ”smågrabbarna” och Tomi som kom så lägligt med bussen, till Angereds Torg. Jag hade en liten nät-beställning från Lindex att lösa ut från affären (smart koncept!) och så var det ju Gustav Adolfsdagen igår – då får man ju lov att köpa sig en liten bakelse!

Min höstdepression var nog inte så allvarlig, tack och lov! Stackars dom som verkligen lider av depression! Kan INTE vara roligt. Jag känner mig lite ”lättare” nu. Har surfat runt lite på nätet efter smink-tips (skall ha en ”demo” om ett par veckor!) Detta har väl gjort att livet känns lite roligare. För det är ROLIGT med smink! Och vad många som tycker det då! Det fullkomligt vimlar av sidor i cyber-rymden som bara handlar om smink!

 En brud i lyxförpackning!

Och i eftermiddag skall hela familjen till Allum i Partille. (Guben och jag har ett möte och efter det så hämtar vi barnen och sedan åker vi allihop till Allum.) Jimi & Johan skall på kalas på lördag och dom skall köpa någon present. Tomi och Tobias är sugna på att köpa nya PC/PS-spel och jag vill köpa KLÄDER! Så det blir nog att jag smiter iväg på mitt håll…

Ja, jag tror bestämt att jag har fått en släng av höstdepression!

Jag är trött, trött och orkar inte ta tag i speciellt mycket. Inget känns speciellt roligt…

”Grann-kärringen” undrade om vi skulle träna Pilates idag, men jag orkar inte! Inte fysiskt men psykiskt. Jag orkar bara inte tänka på det ens. Nu lovade jag att vi skulle träna på torsdag iallafall. Hoppas det får igång mig.

Det var ju ett strålande fint höstväder igår, men inte blev jag piggare av det!

Det är inga problem med att gå upp på morgonen, jobbet flyter på (lite huvudvärk emellanåt) men jag orkar inte göra mycket mer än vad som är absolut nödvändigt. Känns hur trist som helst.

Jimi & Johan har haft en ”stökig” period (igen!), kanske det som har tagit musten ur mig? Jimi hade smugglat med en tändare till skolan (fritids) förra veckan. Han ljuger lärarna rakt upp i fejset. Hur kul är det att höra det? Och så hade han varit uppe på berget utanför skolgården också (samma vecka). Han VET ju att man inte FÅR, ändå gör han det!

Nä, nu får jag försöka ta mig i kragen och komma upp ur den här svackan! *suck*